jag kräver mer än någon någonsin kan ge
jag loggar in här. igen. tänker att jag ska skriva av allt.
rensa lite i huvudet. placera i fack. men, jag vet inte.
det kommer inga ord. och jag vet inte riktigt om jag
ska se det som en bra eller dålig grej.
det är ju bara bra. allting är bara för bra.
men eftersom jag så hemskt gärna verkar vilja
plåga mig själv till det yttersta, så kan jag inte
ta emot allt det. som är bra. liksom.
och jag önskar att jag kunde. önskar det mest av alla saker man kan önska.
önskar att jag kunde ta det till mig. du vet
också skrev jag ett ord. delete. jag kan inte skriva ordet för det stämmer inte
om jag tänker efter. det är en konstig känsla att vara så tom och så full av.. detta
på samma gång. i samma sekunder. tider. och jag tänker att tiden är fel,
men egentligen så rätt. eller egentligen så rätt men ändå fel.
och nej nu slutar jag innan jag hinner börja.
alltså va? stopp! vänta lite nu vavavaaa
ja.
överstök.
