forgetaboutmytaintedheart

jag önskar att någon (du) kunde berätta för mig.
säga som det är. helt enkelt. hur jävla svårt kan det va?

jag dör inte av det. kanske får jag
inspiration till att leva, istället.

ikväll är det inte roligt. väldigt inte bra

jag måste till skolan imorgon.
och försöka förklara, min icke existens.






jag undrar så väldigt mycket saker.
undrar över sommaren bland annat
och önskar att jag kunde släppa den
bara för inatt, kanske.
kanske skulle jag kunna få sova
istället för att undra

men sova kan också bli ett problem. jag vill inte drömma den dumma drömmen igen och jag vill inte vara osäker på om jag befann mig i verkligheten eller i min hjärnas virrvarrsnubbeltrams när jag vaknar och aldrig vet vad som är verklighet. verkligheten gör lite mer ont, men ibland kan man inte lita på det. man kan inte lita på någonting. eller någon.  längre

och jag vet inte